FRA-frågan

Nu är FRA uppe till diskussion igen. Att jag är en stark motståndare till den lagen är ingen hemlighet, jag kan aldrig tycka att detta är liberalt. Det visar sig nu att jag inte är ensam om denna ståndpunkt. Trots de integritetsstärkande kompletteringar som regeringen vill göra tycker Datainspektionen att dessa inte räcker.
I det nya förslaget föreslår man en specialdomstol som ska ge tillstånd till den avlyssning som FRA ska utföra på uppdrag av andra myndigheter. Detta förslag sågas jäms med fotknölarna av Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden och Hovrätten i Skåne och Blekinge. De ifrågasätter om domstolen uppfyller Europakonventionens krav på oberoende domstolar eftersom den bara ska ha en ordinarie domare och besluten inte ska kunna överklagas. Stockholms universitet anser att domstolen bara blir en tom integritetsfasad.
En kontrollmyndighet ska ge FRA den praktiska tillgången till trafiken i de s k signalbärare tillståndet gäller för. Men ordet signalbärare är en så grov avgränsning att det blir närmast meningslöst tycker flera tunga remissinstanser. En signalbärare kan i teorin innehålla internettrafik från 1,6 miljoner hushåll.
Regeringen säger också att man ska underrätta enskilda som blivit avlyssnade senast en månad efter att spaningen är avslutad men så länge spaningen pågår behöver ingen underrättelse ske.
Post- och Telestyrelsen menar att det öppnar för att ingen underrättelse alls kommer att ske och att förslaget ger utrymme för godtycke.