All väntan har ett slut

Men nu är den över - väntan på att rösterna i valet ska räknas. Det tog sin lilla tid och blev - från vår synvinkel - inte nån framgång. Men i Göteborg var Folkpartiets valkampanj en framgång till skillnad mot de flesta andra kommuner i landet, vi tappade inget mandat. Vi vann inga nya heller men det kunde varit värre. Det är bara att komma igen med förnyad styrka 2018. Jag personligen fick 40 kryss och är väldigt glad och tacksam över det. Jag ska försöka hedra dem som gett mig kryssen genom att fortsätta se till att vi får en bättre äldreomsorg i Göteborg. Ännu vet vi inte hur regeringen ser ut på nationell nivå och inte heller på kommunnivå. När det är klart får vi se hur många uppdrag vi får och dessa ska sedan fördelas av nomineringskommittén. Det blir en spännande höst på flera sätt.

Ansökan

Jag - Berit Krantz - är 71 år. Jag kan påverka hur mitt liv ser ut nu och det vill jag kunna göra också när jag blir äldre. Det tror jag att du också vill - vem du än är.
T ex var och hur vi ska bo, hur mycket hjälp vi behöver och vem som ska ge oss den hjälpen.
Jag tänker arbeta för att det ska bli så och för det behöver jag din röst i valet.
Jag är nr 15 på Folkpartiets kommunlista. Kryssa mig om du också vill kunna påverka ditt liv.

Kommunfullmäktige 4 september

Det var som vanligt ett brett spektra av ärenden, allt från Klimatstrategiskt program för staden över bolagsbildning och till barnhälsofrågor. Mest tid tog en motion av Matilda Granberg Stålbert (KD) om att minska barngruppernas storlek i förskolan. Motionen föreslog att ett handlingsprogram skulle framtagas för att få ner gruppernas storlek till 15 barn. Nu är det 17,6 barn i genomsnitt. Anna Johansson (S) sa hårdnackat nej till att ens ett sådant program skulle tas fram men hon höll med om att grupperna borde minska. Det är ingen idé att skriva ner ett mål som man inte kan nå upp till, var ett av argumenten och att få ner grupperna till 15 barn blev för dyrt. Detta gällde alltså barn 0-3 år, våra allra minsta som far illa av att ha så få människor som tar hand om dem. En av fullmäktiges ledamöter berättade om sina egna barns förskola där en dag två av tre pedagoger anmälde sig sjuka. Det betydde att det var en pedagog på 18 barn! Det är lätt att förstå att både pedagog och barn var helt slut efter en sådan dag. Anna Johansson angav att blev det bara en ny regering så skulle allt ordna sig. Men detta är en kommunal fråga. S/MP/V borde utbildas i vad som är regeringens ansvar respektive kommunens för som det är nu så svarar majoriteten på alla frågor att det är regeringens fel. Helen Odenjung (FP)gjorde en strålande insats när hon med emfas argumenterade.

En motion som antogs var att arbeta fram en ny vision för Kviberg. Då blev jag litet nostalgisk - det var där jag gick grundkurs i Bilkåren, lumpen, och där jag lärde mig köra lastbil. Nu är Kvibergsområdet inte militärt längre och hyser en massa sportföreningar och fler ska det bli. Tiderna förändras.