fredag 29 september 2017

SDN i AFH

Något kryptiskt uttryckt men ska utläsas stadsdelsnämnden i Askim-Frölunda-Högsbo. Här är ett utdrag ur agendan för senaste mötet.
Beslöt bygga en ny Skytteskola trots att delar av underlaget var bristfälligt men behovet är stort och bygget måste komma igång.
Godkände remissen för den långsiktiga planen för äldreboendelägenheter 2021-2035. Ett mycket välskrivet tjänsteutlåtande som pekade på de brister som funnits under en längre tid. Det finns ingen som idag har ett samlat ansvar och det föreslår förvaltningen att Äldreboendesamordningen får. Det är ju märkligt att ingen har sett detta tidigare.
En samlad fastighetsplan bör också tas fram där det ingår ersättningslägenheter för renovering. I planen ska ingå hög kompetens för bygg och teknik. Alla stadsdelar bygger på sitt sätt nu så här finns samordningsvinster att göra. Det enda jag saknade var jämställdhetsperspektivet som utlovades senare.
Nämnden tillstyrkte Liberalernas motion om projektet Måltidsvänner för att minska undernäring och ensamhet bland äldre.
Ett s k e-förslag om förbud mot fyrverkerier avslogs med motiveringen att det utgör en marginell problematik och hittills har inga störningar förekommit som är kopplade till detta.
Moderaterna och Liberalerna hade lagt ett yrkande om slumpvisa och frivilliga drogtester i högstadiet men det avslogs av majoriteten med motiveringen att man inte kan garantera frivilligheten.
Vi fick information om att interimistiska nämnder för förskola och grundskola nu har inrättats.
Uppföljningsrapporten antecknades och där kunde man konstatera att stadsdelens ekonomi är stabil men det ekonomiska utfallet mellan de olika sektorerna är mycket skiftande. ÄO gick med ett stort överskott medan IFO-FH gick med stort underskott.
Det konstaterades också att den statliga ersättningen från Migrationsverket har lång eftersläpning.

fredag 22 september 2017

Analysmöte och medborgardialog

På analysmötena får vi fördjupad information om olika aktuella ämnen. Igår tog vi upp:

1) Plan för bostäder för personer med funktionsnedsättning.
Det sknas många bostäder för denna grupp över hela Göteborg, t ex BmSS, gruppbostäder och demensboenden. Det planeras för flera hundra men produktionen motsvarar inte behovet. Vi köper platser och behöver göra det de närmaste åren.
2) Redovisning av vårterminsbetygen i årskurserna 3, 6 och 9. AFH har 5000 elever i grundskolan och alla läser 17 ämnen. Måluppfyllelsen i AFH är högst i staden men har en nedåtgående trend. Beror på flera orsaker; brist på kompetenta lärare, lärarrörlighet, resurser och gruppmekanismer. Det är stora variationer mellan klasser på samma skola. Man arbetar med ledning och styrning och en tydlig struktur i klassrummet. Det låter för mig som om de gamla dygderna kommer tilll heders - ordning och reda och lugn och ro i klassrummet där läraren är auktoritet.
Vi har haft elever från Angered, det har inte varit konflikter i de klasser som har nyanlända elever.
3) Som jag berättat tidigare måste vi renovera Järnbrottshus inkl dagverksamheten Solrosen. Tyvärr finns i dagsläget inga evakueringslokaler för detta men man letar med ljus och lykta för denna verksamhet som är så viktig för många.
4) Uppföljningsrapporten som vi får flera gånger om året visar om vi når de uppsatta målen.
Vi har i år t ex nått målet att nå nya målgrupper när det gäller äldre ensamma genom t ex uppsökande verksamhet och genom att vi arbetar genom bostadsbolagen för att nå de boende i stadsdelen. Nya träffpunkter/mötesplatser är viktiga. Förra veckan invigde vi en ny sådan på Askims torg. Verksamheten ska vara generationsöverskridande.
Vi fick veta att AFH utför 2254 hemtjänsttimmar per dygn!
Korttidssjukskrivningen minskar men långtidssjukskrivningen ökar.

Det finns några områden som kommer att påverka arbetet i nämnden.
Det blir en ny organisation med ny central nämnd för förskola och grundskola.
SPINK som är en ny inköpsorganisation
Nyanlända behöver jobb och bostad.

Det ekonomiska läget är för närvarande stabilt.

Möte med medborgarna
Det kom 4 personer och tre av dem var väldigt engagerade i nya Skytteskolans framtid vad gäller trafiksituationen, både under och efter byggtiden samt utemiljön runt skolan.
Andra frågor som kom upp var Västlänken (som vederbörande inte ville ha) och att man inte skulle bygga på grönområden.

söndag 20 augusti 2017

Tempeltur

Tempelturen under Kulturkalaset blev en intressant och annorlunda resa under fyra timmar. Färden fick först till Ahmadiyyasamfundet i Nasirmoskén. Vi tog av oss skorna men kvinnorna behövde inte täcka huvudet och gick in i lokalen som inte hade några utsmyckningar. Vi fick en genomgång av deras religion där kvinnor och män av alla raser är lika inför Gud. Man betonar det heliga i licet och förkastar våld och terrorism. Man menar att det är politiska maktinstrument som vantolkar Koranen.
Därifrån for vi till den Rumänska Ortodoxa kyrkan. Den var inrymd i det äldsta begravningskapellet på Västra Kyrkogården. Det inre var en stor kontrast till den förra lokalen - denna var full, för att inte säga överfull av väggmålningar, utsirade skrin och dörrar, rökelsekar och mattor. Det var tyvärr mycket svårt att förstå vad "prästen" sa så vi fick ingen riktigt klarhet i vad de stod för annat än att de inte har någon överstepräst som påven i den katolska kyrkan utan alla är på samma nivå. Den högste hos dem är dock primus inter pares - den främste bland likar.
Sista anhalten för dagen var Matteuskyrkan i Majorna som var något helt annat än de två tidigare. Denna frikyrka har tagit det bästa  från andra frikyrkor och är inte låst i formerna. Tillsammans med Göteborgs Räddningsmission har de blivit ett viktigt nav för utsatta människor, både från staden och såna som kommer hit som flyktingar. Man serverar både mat och omtanke och alla är välkomna oavsett om man har en annan tro eller ingen tro alls. Det symboliserades av kyrkorummet som hade runda bord med stolar istället för bänkrader. Det är kristendom i praktiken.
Jag avslutade denna internationella och givande dag med att äta en ungersk langos.



tisdag 25 juli 2017

Fantasilandet

Igår var jag på besök i ett annat land - Fantasilandet.
Där agerade jag skådespelare och det kan jag ju säga att det ska jag aldrig bli varken i nuvarande liv eller andra! Jag gick 25 m fram och tillbaka i 1,5 timme i ett par för stora skor med 10 cm klack. Jag gick - i samma skor - 20 meter och uppför höga trappsteg minst   10 gånger.  Jag har suttit i en gammaldags hård kyrkbänk oavbrutet i flera timmar men då fick jag i alla fall vila fötterna. Mitt hår var småkrulligt och jag hade illrött läppstift!
Allt detta för att jag var statist i SVTs dramaserie Vår tid är nu som visas i höst. Det är mycket väntan,  många omtagningar och massor av detaljer som ska stämma.
Först var jag röstande utanför vallokal men det var inte tidstroget för valsedelsutlämnarna stod utspridda över hela skolgården där vi spelade in. Dessutom fick jag ta en valsedel från Kommunisterna! Vi skulle gå sakta, vi skulle gå fortare, vi skulle gå till höger, vi skulle gå till vänster. Tur att jag fick mig tilldelad en "äkta man" som jag kunde stötta mig på eftersom jag hade svårt att gå i mina skor.
Därefter skulle vi statister, ett 80-tal, vara på väg in till en begravning i Vasakyrkan, grus utanför, höga trappsteg minst 10 gånger tog vi om - med mina skor! Nåväl efter en timma kom vi in i kyrkan. Där hade man blåst in rök för bättre bildkvalitet. Det gav dock inte bättre inspelningskvalitet eftersom brandlarmet gick! Sen skulle ljuset inne i kyrkan justeras flera gånger med hjälp av strålkastare utanför och diverse skärmar inuti. Statisternas hår, smink och klädsel skulle justeras stup i kvarten. Så skulle man bygga räls för kameran mellan bänkraderna, framför altaret och framför den man som spelade cello. Han spelade samma stycke minst 15 gånger. Vi såg naturligt sörjande ut efter ett par timmar.
Trots att det ger skavsår, trycksår och själsliga sår så är det roligt att se hur det går till bakom kulisserna när man skapar ett fantasiland.
Rollporträtt:


onsdag 28 juni 2017

Ingen vanlig präst


Lars T Gåreberg, kyrkoherde i Råda var ingen vanlig präst och därför blev hans begravning ingen vanlig begravning heller. Hela stora salen i Råda rum - Lars egen skapelse - var fylld av människor som ville ta avsked. Förutom familjen var det många kollegor - halva stiftets prästerskap tycktes vara där - många från företagsvärlden, politiken, representanter från de olika föreningar och nätverk där han var medlem, arbetskamrater, vänner och bekanta,  närmare 700 personer var på plats. Förutom officianten assisterade en präst från Rumänien och en f d ärkebiskop från Filippinerna där Råda har vänförsamlingar.
Mycket sång och musik från kör, solister och församling, psalmer naturligtvis men också profan musik som t ex My way. Texten i den speglar mycket av sättet som Lars levde på.
När ceremonin var över bars kistan ut till den väntande bilen och alla gick efter den genom  kyrkogården till graven. Där sjöng vi Härlig är jorden och därefter gick vi tillbaka till Råda rum där det serverades snittar och champagne, allt enligt Lars önskan, och vi utbringade en sista skål för Lars.
Lars var både kyrkoherde och direktör, han var en visionär både i tanke och handling. Ingenting var omöjligt, en del tog bara litet längre tid.
För mig personligen betydde han mycket, inte minst genom att jag var hans sekreterare några år på 80-talet. Han var den förste kyrkoherden i Sverige som hade en sekreterare. Han var också först bland Sveriges församlingar med att introducera datorn i församlingsarbetet. Vi var så tidiga med det att vi  t o m hade studiebesök från Skatteverket.
Svårt att förstå att han är borta men han lever kvar genom många fina minnen. Vila i frid Lars.

måndag 12 juni 2017

Värdmödraskap

Barbro Westerholm och Hans Linde debatterade värdmödraskap,  även kallat surrogatmödraskap. Ordet surrogat har en klang av något som är en ersättning för något annat och är sämre. Därför är värdmödraskap ett bättre ord. Företeelsen är inte tillåten i Sverige men i flera andra länder. Liberalerna är för ett altruistiskt värdmödraskap, dvs inga pengar får vara inblandade.
Det finns redan över 10 barn i Sverige som tillkommit på detta sätt och det behövs ett mycket bättre skydd juridiskt för dessa och kommande barn. Den senaste utredningen satte juridiken helt åt sidan, det måste åtgärdas. Det behövs också empiri.
I riksdagen är L, M och troligen C för, KD och V är emot, MP och S är tveksamma. Motargumentet är att barn inte är en handelsvara. Man kan jämföra med organdonation.
Det behövs ett mycket tydligt regelverk både ur etisk och juridisk synpunkt.
Jag kan se att det finns många etiska överväganden att göra; om och när värdmodern ska kunna ångra sig - vem ska bestämma en ev abort - ska de tilltänkta föräldrarna få ångra sig och när i så fall?
Det kan skapa ett livslångt trauma hos barnet och ur barnperspektivet behöver barnen skyddas.
Här borde barnorganisationer som Rädda Barnen och BRIS engageras.
Alltid intressant att lära sig nya ämnesområden, i synnerhet av så kunniga debattörer.



måndag 5 juni 2017

25%


Så är skrev jag i Tidningen NU:s senaste nummer:

Som liberal vill jag ju ha ett samhälle där varje människa kan utveckla sin potential och bidra till samhällets utveckling och det jobbar vi för i alla instanser och för nästan alla grupper. Men en grupp är satt på undantag – de årsrika, de som inte har för vana att protestera.

Det är få som lyssnar på den som är pensionär och är det några som vet vad som behövs så är det just denna grupp, de har haft många år på sig att utröna det.

Vilka är det då som kan skapa förutsättningar för att alla ska bli sedda?

Jo, besluten fattas ju på riksdagsnivå, på regionnivå och på kommunnivå.
Och där hittar vi då förstås massor av människor som är 65+? Inte då! I riksdagen är f n ca 2,5% över 65 år men en fjärdedel av befolkningen är 65+. Det är inte representativt! Och det ser ungefär likadant ut i region och kommun.

Vi har inte längre ett samhälle där man är förbrukad när man är 65+, man är inte längre tärande man kan vara närande om man får rätt förutsättningar. Vi som är över 65 har ju alla varit 30, 40 och 50 år och kan bidra med värdefull kunskap om vad som behövs i olika livssituationer, inte bara vår egen. Arbetet med en FN-konvention för äldres rättigheter har för övrigt redan påbörjats och det är på tiden.

För att ta tillvara de årsrikas frågor behöver vi få fler 65+ i beslutande församlingar och då måste fler anmäla sitt intresse för att stå på listorna till dessa församlingar.
Snart är det dags, nomineringskommittéerna har börjat arbeta.
Så kom igen nu, ni som är 65+, nominera er själva eller någon annan årsrik inför valet nästa år.
Vi ses på nomineringsmötena i höst!