onsdag 28 juni 2017

Ingen vanlig präst


Lars T Gåreberg, kyrkoherde i Råda var ingen vanlig präst och därför blev hans begravning ingen vanlig begravning heller. Hela stora salen i Råda rum - Lars egen skapelse - var fylld av människor som ville ta avsked. Förutom familjen var det många kollegor - halva stiftets prästerskap tycktes vara där - många från företagsvärlden, politiken, representanter från de olika föreningar och nätverk där han var medlem, arbetskamrater, vänner och bekanta,  närmare 700 personer var på plats. Förutom officianten assisterade en präst från Rumänien och en f d ärkebiskop från Filippinerna där Råda har vänförsamlingar.
Mycket sång och musik från kör, solister och församling, psalmer naturligtvis men också profan musik som t ex My way. Texten i den speglar mycket av sättet som Lars levde på.
När ceremonin var över bars kistan ut till den väntande bilen och alla gick efter den genom  kyrkogården till graven. Där sjöng vi Härlig är jorden och därefter gick vi tillbaka till Råda rum där det serverades snittar och champagne, allt enligt Lars önskan, och vi utbringade en sista skål för Lars.
Lars var både kyrkoherde och direktör, han var en visionär både i tanke och handling. Ingenting var omöjligt, en del tog bara litet längre tid.
För mig personligen betydde han mycket, inte minst genom att jag var hans sekreterare några år på 80-talet. Han var den förste kyrkoherden i Sverige som hade en sekreterare. Han var också först bland Sveriges församlingar med att introducera datorn i församlingsarbetet. Vi var så tidiga med det att vi  t o m hade studiebesök från Skatteverket.
Svårt att förstå att han är borta men han lever kvar genom många fina minnen. Vila i frid Lars.

måndag 12 juni 2017

Värdmödraskap

Barbro Westerholm och Hans Linde debatterade värdmödraskap,  även kallat surrogatmödraskap. Ordet surrogat har en klang av något som är en ersättning för något annat och är sämre. Därför är värdmödraskap ett bättre ord. Företeelsen är inte tillåten i Sverige men i flera andra länder. Liberalerna är för ett altruistiskt värdmödraskap, dvs inga pengar får vara inblandade.
Det finns redan över 10 barn i Sverige som tillkommit på detta sätt och det behövs ett mycket bättre skydd juridiskt för dessa och kommande barn. Den senaste utredningen satte juridiken helt åt sidan, det måste åtgärdas. Det behövs också empiri.
I riksdagen är L, M och troligen C för, KD och V är emot, MP och S är tveksamma. Motargumentet är att barn inte är en handelsvara. Man kan jämföra med organdonation.
Det behövs ett mycket tydligt regelverk både ur etisk och juridisk synpunkt.
Jag kan se att det finns många etiska överväganden att göra; om och när värdmodern ska kunna ångra sig - vem ska bestämma en ev abort - ska de tilltänkta föräldrarna få ångra sig och när i så fall?
Det kan skapa ett livslångt trauma hos barnet och ur barnperspektivet behöver barnen skyddas.
Här borde barnorganisationer som Rädda Barnen och BRIS engageras.
Alltid intressant att lära sig nya ämnesområden, i synnerhet av så kunniga debattörer.



måndag 5 juni 2017

25%


Så är skrev jag i Tidningen NU:s senaste nummer:

Som liberal vill jag ju ha ett samhälle där varje människa kan utveckla sin potential och bidra till samhällets utveckling och det jobbar vi för i alla instanser och för nästan alla grupper. Men en grupp är satt på undantag – de årsrika, de som inte har för vana att protestera.

Det är få som lyssnar på den som är pensionär och är det några som vet vad som behövs så är det just denna grupp, de har haft många år på sig att utröna det.

Vilka är det då som kan skapa förutsättningar för att alla ska bli sedda?

Jo, besluten fattas ju på riksdagsnivå, på regionnivå och på kommunnivå.
Och där hittar vi då förstås massor av människor som är 65+? Inte då! I riksdagen är f n ca 2,5% över 65 år men en fjärdedel av befolkningen är 65+. Det är inte representativt! Och det ser ungefär likadant ut i region och kommun.

Vi har inte längre ett samhälle där man är förbrukad när man är 65+, man är inte längre tärande man kan vara närande om man får rätt förutsättningar. Vi som är över 65 har ju alla varit 30, 40 och 50 år och kan bidra med värdefull kunskap om vad som behövs i olika livssituationer, inte bara vår egen. Arbetet med en FN-konvention för äldres rättigheter har för övrigt redan påbörjats och det är på tiden.

För att ta tillvara de årsrikas frågor behöver vi få fler 65+ i beslutande församlingar och då måste fler anmäla sitt intresse för att stå på listorna till dessa församlingar.
Snart är det dags, nomineringskommittéerna har börjat arbeta.
Så kom igen nu, ni som är 65+, nominera er själva eller någon annan årsrik inför valet nästa år.
Vi ses på nomineringsmötena i höst!