Whistleblower

Häromdagen fick vi en intressant och skrämmande berättelse om hur det kan gå till i ett kommunalt bolag i Göteborg. Det var Karin och Pär Törnqvist som är kända över hela Sverige för sitt mod och sitt civilkurage. De arbetade som konsulter hos Göteborg Energi i ett projekt för att byta ut alla elmätare i Göteborg. Det var ett stort projekt för många miljoner kronor - skattebetalarnas kronor. Göteborg Energi hade gjort en noggrann kravspecifikation och köpt ett system från en relativt liten leverantör som under resans gång upptäckte att det var ju mer lönsamt för dem att äga systemet själva och bara leverera funktionen. Dessutom levererade man inte i tid och enligt avtalet hade Göteborg Energi rätt till viten men man avstod från den rätten!
Leverantören hade dålig ekonomi var ett av skälen som angavs. Flera andra bolag bar också inkopplade som underleverantörer - ett av dem var ett riskkapitalbolag!
Det fanns en styrgrupp för projektet - i den satt Göteborg Energis VD som ordförande - ett mycket ovanligt förfarande.
Karin T upptäckte efterhand att allt inte stod rätt till och rapporterade detta - först till chefen för projektgruppen (som satt på flera stolar beställare/utförare i detta projekt) och sen vidare upp i hierarkin ända till VD. Hon fick inget gehör någonstans däremot fick hon och hennes man sluta!
Ett utförligt mejl med alla fakta skickades till Stadsrevisionen men de fick inget svar där heller.
Uppdrag granskning tog upp fallet som fick stor uppmärksamhet, framför allt affärsområdeschefens "förhör" med Karin T. Affärsområdeschefen har fått andra arbetsuppgifter idag. VD har fått sluta men p g a en helt annan "affär".
Efter TV-programmet och skriverier i media när det hände har ingenting ytterligare hänt.

Man frågar sig:
Finns det fler kommunala bolag i Göteborg som tar större hänsyn till vänskapsrelationer än till skattebetalarnas pengar?
Stadens revisorer är ju tillsatta bl a för att hålla koll på de kommunala bolagen, varför besvarade de inte ens mejlet?
Varför har inte ärendet varit uppe i kommunfullmäktige/kommunstyrelsen? Vi talar ändå om flera hundra miljoner kronor av skattebetalarnas pengar.
Varför får inte Karin och Pär något jobb efter sitt avslöjande? Varje kommunal förvaltning/bolag borde ropa efter folk som vågar säga ifrån när de upptäcker felaktigheter. Eller finns det så många smutsiga bykar som inte tål dagens ljus?

All heder till Karin och Pär Törnqvist som vågade säga ifrån!

Det vilar ett stort ansvar på oss som har politiska uppdrag att noga sätta oss in i punkterna på agendan, att fråga när vi inte förstår och att våga vara obekväma. Vi sitter inte på personliga mandat utan som valda representanter för skattebetalarna.

Är du i nöd?

Så här skriver EU i sitt nyhetsbrev:

Var och hur kan man få hjälp när det inträffar en kris om man befinner sig i ett land utanför EU? Visste du att om du som EU-medborgare befinner dig i ett land utanför EU och hamnar i nödsituationer, såsom de som inträffat i Japan, Libyen och Egypten, har du rätt att begära stöd från varje EU-lands konsulat eller ambassad?

EU:s medlemsländer är skyldiga att ge medborgarna samma hjälp att evakueras som de erbjuder sina egna medborgare. Denna rättighet är en central del i EU-medborgarskapet och garanteras av EU-fördragen och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna.

Skyddet omfattar även mer vardagliga situationer såsom stöld av pass och allvarliga olyckor eller sjukdomar. Men många européer är inte medvetna om denna rättighet. Eftersom allt fler EU-medborgare bor, reser och arbetar utomlands – Europas invånare gör över 90 miljoner resor utanför EU varje år och omkring 30 miljoner är bosatta utanför EU – är det viktigare än någonsin öka medvetenheten.

Genom en rad konkreta åtgärdar vill kommissionen nu öka EU-medborgarnas medvetenhet om sina rättigheter. Exempelvis kommer man under nästa år föreslå samordningsåtgärder för att stärka medborgarnas löpande konsulära skydd. Dessutom skapar kommissionen en särskild webbplats för konsulärt skydd. På denna webbplats finns adresser till konsulära och diplomatiska myndigheter i länder utanför EU och länkar till alla EU-länders informationstjänster riktade till resenärer.

Medlemsländernas konsulära regler varierar dock beroende på vilket land EU-medborgaren vänder sig till. Innan ett medlemsland beviljar stöd måste det be om tillstånd hos medborgarens hemland, som därefter återbetalar kostnaderna. Medborgarens hemland kan sedan kräva ersättning från medborgaren.

Vad gör EU för Japan?

EU står redo att ge sitt fulla stöd till Japan och att hjälpa landet efter jordbävningskatastrofen och de hotande härdsmältorna efter kärnkraftshaveriet. EU:s samordningsmekanism för räddningstjänsten är beredd och kommer att samordna medlemsländernas hjälp som bl.a. består av vattenreningsenheter, fältsjukhus, sjukvård och logi. EU-länderna står även beredda att skicka experter inom medicin, logistik, räddningstjänst och sanering till Japan, så fort de japanska myndigheterna efterfrågar det. En av kommissionens humanitära experter finns även tillgänglig, och är redo att ansluta sig till FN:s grupp för katastrofutvärdering och koordination, om så behövs.

Med anledning av händelserna i Japan har kommissionen satt samman en samverkansgrupp som består av kärnkraftsexperter. Dessa delar med sig av sin expertis och är redo att hjälpa till om situationen förvärras i de japanska kärnkraftverken. Kommissionen får ständigt nya uppdateringar om Japan av det Internationella atomenergiorganet (IAEA), vilket gör att den kan följa händelseutvecklingen noggrant.

Kommissionen övervakar även situationen i Japan genom sitt generaldirektorat för humanitärt bistånd. Denna avdelning följer utvecklingen i Japan dygnet runt via ett övervaknings- och informationscenter, och genom sina kontor i Bangkok, Jakarta och Manila. Kommissionens tjänstemän är i ständig kontakt med den japanska EU-delegationen i Bryssel, som utryckt tacksamhet över EU-ländernas insatser.

Hittills har 20 medlemsländer, däribland Sverige, erbjudit Japan assistans i form av materiel eller expertis via EU:s samordningsmekanism för räddningstjänsten.

EU:s energiministrar, kärnkraftsäkerhetsmyndigheter, operatörer och försäljare av kärnkraftsanläggningar träffades igår i Bryssel för att utvärdera situationen i Japan och diskutera vilken beredskap som finns om något liknande händer i ett EU-land.

Möt Cecilia Malmström!

EU ska få en gemensam asyl- och migrationspolitik, men vad innebär det egentligen? Vilka är möjligheterna och vilka är utmaningarna?

Den 18 mars har du möjlighet att prata med den ansvariga EU-kommissionären Cecilia Malmström om detta.

Arrangörer är Europa Direkt och EU-kommissionen i Sverige och platsen är Stadsbiblioteket i Göteborg. Fika serveras från kl. 14.30 och mellan 15 och 16 har du möjlighet att ställa dina frågor och diskutera med Cecilia Malmström.

Kolla in KOLLA!

Västtrafik har fått mycket kritik den senaste tiden - inte helt obefogad. Men man gör bra saker också, läs t ex om KOLLA-projektet:
Detta projekt startades av Västtrafik, Göteborgs Stad Färdtjänsten och Trafikkontoret. I vissa delar har också Park- och Naturförvaltningen och Trafikverket varit inblandade.
Projektet startade 2005 för att förbättra den fysiska tillgängligheten i Göteborgs kollektivtrafik och avslutades 2010. Stora förbättringar har införts, här följer ett axplock:

Flexlinjen har utökats från 8 linjer till 20 och numera får alla åka med, inte bara färdtjänstresenärer. Man kan också beställa hämtning till adressen.
Hållplatserna har anpassats med kontrastmarkeringar, ledstråk för synskadade och förbättrad belysning. Gångstråken säkras genom att man märker ut hinder, bygger ramper och ledstränger och fasar av höga kanter. 90% av hållplatserna är ombyggda hittills.
Alla låggolvsspårvagnar har elektriska ramper och rullstolsplats. Framkomligheten inne i fordonen har förbättrats och fler handtag och räcken har monterats.
Hållplats- och destinationsskyltar har förbättrats både inne i fordonen och på hållplatserna. När Västtrafik utvecklar reseplaneraren ligger fokus på att förbättra för funktionshindrade.
För att minska antalet fallolyckor inne i fordonen driver man ett projekt tillsammans med Chalmers, Trafikkontoret och Göteborgs Spårvägar. Man kom fram till att det behövde monterats fler och bättre ledstänger, fler handtag, ljusslingor för att markera trappor och ibland annan inredning, se bild.
Stadskansliet har fått i uppdrag att samverka med berörda organisationer om hur staden ska arbeta med dessa frågor i framtiden.