Pensionärskortens vara eller inte vara

Fp liberalernas årsmötes första del - motionsbehandling - avhölls i onsdags kväll. Som vanligt blev det en livlig tillställning med många diskussioner mellan engagerade deltagare.
När motionstiden gått ut får var och en av förbundsstyrelsens ledamöter i uppdrag att besvara var sin motion och svaret stäms av med hela styrelsen. På årsmötet får så alla medlemmar i partiet möjlighet att framföra sina synpunkter på motionerna och på styrelsens svar.
Jag hade i uppgift att besvara motionen om pensionärskorten i kollektivtrafiken och i styrelsen hade vi landat i att uppdra åt kf-gruppen att återigen se över frågan. Mot detta stod motionärens yrkande att uppdra att kf-gruppen att inkludera korten i budgetförslaget för 2011 - alltså en skarpare formulering. I styrelsens svar hade jag framhållit trafiksäkerheten, parkeringssituationen, miljövinsterna, folkhälsan, utjämnad belastning i kollektivtrafiken och kompensation av pensionärernas ekonomiska situation. Kf-gruppen hade anfört ekonomiska skäl mot att införa det i budgeten.
I kommande valrörelse skulle det vara partipolitiskt självmord att hävda att vi inte har ekonomi i Göteborgs kommun för dessa 80 MSEK som Västtrafik vill ha för uteblivna intäkter. Vi har ju just läst att Göteborgs kommun har ett överskott på 200 MSEK och att det ska byggas ett fullkomligt onödigt stadshjul.
Styrelsen är således inte emot innehållet i motionen men vi tycker att de personer som vi valt att ha i kommunens ledning har en större kunskap och överblick över kommunens hela ekonomi och därför är bättre skickade att göra nya beräkningar.
Styrelsens skrivning - med tillägget att vi gör ett uttalande om vår positiva inställning - vann efter votering.
Det skulle vara intressant att göra en beräkning på hur mycket färre bilar det blivit i staden efter kortets införande och hur sidoeffekterna av detta påverkats.
Jag får nog anledning att återkomma i frågan.

Cecilia Malmströms förslag om Frontex sjösatt

På onsdagen antog EU-kommissionen ett förslag av Cecilia Malmström, vilket är hennes första som EU-kommissionär. Förslaget går ut på att förstärka EU:s byrå för koordination av gränskontroller, Frontex, och samtidigt stärka skyddet för mänskliga rättigheter. År 2008 upptäcktes 175 000 illegala gränspassager i Europa, en ökning med 20 % från 2007. År 2007 blev även 468 000 personer utan legal rätt att uppehålla sig i Europa upptäckta och mer än 10 000 offer för s.k.trafficking blev kända. Mot den bakgrunden har det blivit klart att Frontex verksamhet måste förstärkas och förbättras.

Dagens förslag förutser tydliga bindande åtaganden för medlemsstaterna att bidra med material och personal - istället för som idag då detta sker på frivillig basis - till Frontex. För att säkerställa att alla människor får sin rätt prövad och får en korrekt behandling skall en särskild uppförandekod införas och all gränsvaktspersonal i Europa som arbetar med avvisningar skall genomgå obligatorisk träning i vilka rättigheter som gäller för människor som försöker ta sig till Europa. Frontex som alltså bara koordinerar gränsbevakning och återsändning har potentiellt en enorm uppgift framför sig och medlemsstaterna kan göra stora besparingar om dess arbete görs effektivt. Under 2007 tog medlemsstaterna sammanlagt beslut om att 488 000 människor skulle återvända till sina hemländer, varav 226 000 återsändningar verställdes. Frontex som alltså haft stor brist på personal och material deltog i återsändandet av cirka 800 människor år 2008.

Läs mer på hennes blogg, adressen står här till höger.

Cecilia börjar jobba mer konkret

I morgon torsdag gör den nya svenska EU-kommissionären Cecilia Malmström sitt första utlandsbesök när hon reser till Polen. Syftet med resan är att få en bild av hur Frontex, EU:s byrå för gränskontrollsamarbete, arbetar i Warsawa. Cecilia Malmström kommer att träffa Polens inrikesminister Jerzy Miller, Frontex generaldirektör Ilkka Laitinen och representanter från det polska parlamentet.

Cecilia Malmström, som ansvarar för inrikes frågor, kommer inom kort att presentera ett förslag till hur Frontex kan reformeras.

EU om dataskydd

EU-kommissionen går nu ut med ett öppet samråd online angående ett framtida avtal med USA om dataskydd och informationsutbyte. I lite snävare bemärkelse handlar det om skydd av personuppgifter samt bearbetning, överföring och utbyte av information för att underlätta brottsbekämpning på båda sidor Atlanten. Fram till den 12 mars kan företag och organisationer som berörs av dessa frågor skicka in sina synpunkter på hur ett sådant avtal bör utformas. Detsamma gäller även intresserade privatpersoner.

Bakgrunden till samrådet är EU:s gemensamma politik på området rättvisa, frihet och säkerhet, det s.k. Stockholmsprogrammet, som antogs vid EU-toppmötet i december förra året. Kommissionen fick därmed i uppdrag att utarbeta rekommendationer för förhandlingar med USA om ett avtal som vid behov ska omfatta såväl dataskydd som informationsutbyte i brottsbekämpningssyfte.

Eftersom detta anses vara en principiellt viktig och kontroversiell fråga planerar kommissionen överläggningar och diskussioner på många olika nivåer: med övriga EES-länders myndigheter, med medlemsländernas berörda departement och myndigheter, samt med företrädare för den privata sektorn. Europaparlamentet kommer också att informeras regelbundet.

Nöjda svenskar

Majoriteten av européerna är nöjda med sina liv och svenskarna är bland de belåtnaste i hela EU, visar en ny rapport om den sociala situationen i Europa. I rapporten ingår dels en undersökning, en s.k. Eurobarometer, om hur européerna upplever den sociala situationen i EU, dels en närmare analys av boendeförhållandena och den ekonomiska krisen.Trots det svåra ekonomiska läget är majoriteten av européerna nöjd med sina liv. Men det finns stora skillnader medlemsländerna emellan. De mest positiva tongångarna rapporteras från Danmark, tätt följt av Sverige, Finland och Nederländerna. Lägst nivå rapporteras från Bulgarien, Grekland och Rumänien.

De tillfrågades uppfattning om hur saker och ting har förändrats de senaste fem åren och förhoppningar inför framtiden visar sig vara relaterad till hur nöjda personerna upplever sig i dagsläget. De allra nöjdaste förväntar sig de största förbättringarna medan de minst nöjda tror att omständigheterna kommer att förvärras.

Även européernas boendeförhållanden visade sig variera mellan medlemsländerna. Gemensamt för alla länder är dock att invånarna främst äger sin bostad och att majoriteten av dessa bostadsinnehavare inte har några lån på sina bostäder. Detta till trots så finns ett starkt missnöje kring höga boendekostnader runt om i Europa. Statistiken visar att européerna i regel lägger en femtedel av sin inkomst på boende.

Rapporten om den sociala situationen är ett av kommissionens instrument för att bevaka utvecklingen inom den sociala sektorn runt om i EU:s medlemsländer. Den årliga rapporten syftar till att informera allmänheten och skapa debatt, baserat på statistiska uppgifter och djupgående analyser. Varje rapport undersöker vissa områden mer ingående – i år boendeförhållanden och den ekonomiska krisen. I årets rapport tillkommer även en Eurobarometer om det sociala klimatet i EU där européer bl.a. fick svara på frågor om de är nöjda med sina liv, administrationen och den sociala servicen i sina hemländer.

EU och Haiti

EU kommer att skicka minst 300 gendarmer, ett slags militärpolis, till Haiti. EU sätter också upp en koordineringsenhet, EUCO Haiti, som ska samordna medlemsstaternas bidrag till att stärka säkerheten på Haiti. Besluten fattades av EU:s utrikesministrar vid ett rådsmöte under måndagen.

Den polisiära styrkan är ett svar på en förfrågan från FN om fler poliser och militärer för att stabilisera det oroliga läget på Haiti. Gendarmerna kommer att förstärka FN-styrkan, MINUSTAH:s polisiära kapacitet. Frankrike och Italien skickar flest poliser, men även Spanien, Nederländerna, Rumänien och Portugal kommer att bidra till styrkan. Förutom poliser kommer EU skicka ingenjörer och utrustning som ska göra vägarna körbara så att hjälpen kan nå fram.

Koordineringsenheten, EUCO Haiti, är tänkt att underlätta samordningen av medlemsländernas bidrag för att förbättra säkerhetsläget på Haiti. Syftet med koordineringsenheten blir också att matcha bistånd med behov och att maximera effektiviteten samt tempot i unionens stödinsatser. Den nya enheten kommer att komplettera EU:s övervaknings- och informationscenter som idag ansvarar för att uppskatta hjälpbehovet och att samordna medlemsstaternas bidrag till Haiti.

EU beslutade i förra veckan att öka sitt ekonomiska bidrag tilldet jordbävningsdrabbade Haiti. Sammanlagt ger unionen 4,2 miljarder kronor till det akuta och långsiktiga hjälparbetet. Pengarna är planerade att kanaliseras i tre steg varav 1,2 miljarder ges till akut katastrofhjälp, 1 miljard till ett inledande rehabiliteringsstöd och därefter ytterligare 2 miljarder till återuppbyggnad på längre sikt.

Kvinnors roll i säkerhetspolitiken

Sexuellt våld mot kvinnor har blivit en del av modern krigsföringsstrategi. Kvinnor är dock inte bara offer, utan bör betraktas som aktörer när det gäller att förebygga konflikter och skapa varaktig fred. Detta är budskapet som EU och Nato vill förmedla när de inleder ett internationellt samarbete för att uppmärksamma frågan och fastställa åtgärder för att göra slut på sexuellt våld i krig, ge kvinnor egenmakt och lyfta fram deras avgörande betydelse för återställd stabilitet.

Idag inleds en konferens som EU och Nato anordnar gemensamt i Bryssel för uppmärksamma att arbetet med dessa frågor släpar efter. Den rättsliga grund som finns i form av FN:s resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet har inte tillämpats fullt ut. Till exempel behöver militär och civil personal som arbetar i konfliktområden utbildas i jämställdhetsfrågor. EU vill nu utveckla arbetet med att skapa ett genusperspektiv i unionens krishantering, både civilt och militärt. Denna politik är något som EU:s nytillträde höge representant för utrikes- och säkerhetspolitik, Catherine Ashton, framhåller att hennes arbete kan bidra till att utveckla.

Idag publicerar flera europeiska tidningar en artikel där Catherine Ashton och Margot Wallström , vice ordförande för kommissionen, och Anders Fogh Rasmussen, generalsekreterare för Nato presenterar det nyinledda samarbetet mellan EU och Nato. De vill se att alla framtida EU- och Natoledda operationer överensstämmer med FN-resolutionerna om kvinnor fred och säkerhet, och att de understöds med lämpliga former för utbildning, övervakning och utvärdering.