EU-nätverk mot terrorism

EU-kommissionär Cecilia Malmström skriver:
Det finns dagar då vi alltid kommer att minnas precis vad vi gjorde. En sådan dag är den 11 september 2001 när flygplanen flög in i World Trade Center och nära 3000 människor dog. Efter denna sommar kommer vi att lägga ytterligare ett datum på minnet, fredagen den 22 juli, då en sann mardröm utspelades i Oslo och på Utöya i Norge.

Terrorism är tyvärr fortfarande ett hot mot våra öppna samhällen, men i allt större utsträckning är terroristen idag en ensam person. Efter sommarens fruktansvärda händelser har det blivit ännu tydligare att vi har för dålig kunskap för att förstå de processer som gör att människor radikaliseras och väljer att ansluta sig till terrororganisationer och begå våldsamheter, oavsett om det handlar om religiös-, höger- eller vänsterextremism.

Redan i november förra året lanserade jag idén om ett europeiskt nätverk mot extremism. Nätverket för samman forskare och praktiker, d.v.s. skolpersonal, religiösa ledare, socialarbetare och frivilligorganisationer över hela Europa som arbetar konkret med dessa frågor på lokal nivå. Kommissionen bistår nätverket med närmare 200 miljoner kronor under fyra år och med ett sekretariat som ska stödja arbetet. Nätverket invigdes den 9 september med deltagare från nästan hela Europa.

Tanken med nätverket är att skapa en mötesplats för att samla och utbyta erfarenheter över sektorer och mellan medlemsländer. I vissa EU-länder så som Storbritannien och Nederländerna har man längre erfarenhet av att arbeta förebyggande för att fånga upp personer som dras till extremiströrelser. Här kan finnas lärdomar för andra länder. På samma sätt kan det arbetet som sker i skolans värld för att möta frustrerade ungdomar kanske tjäna som inspiration för hur man i fängelsemiljöer bättre kan arbeta för att förhindra radikalisering.

Nätverket ska också fungera som en s.k. tankesmedja för att ta fram ny kunskap om hur processerna bakom radikalisering ser ut. Ett område som blir en självklar del för nätverket att fokusera på är internet och på att öka kunskapen om hur aktörerna opererar via nätet.

Under våren 2012 planerar EU-kommissionen att hålla ett högnivåmöte där nätverket kommer att få presentera sitt arbete så långt och förhoppningsvis kan de redan då peka på hur EU-länderna kan förbättra arbetet mot extremism. Och nästa vecka när EU:s inrikes- och justitieministrar träffas den 22-23 september står arbetet mot våldsbejakande extremism högt på agendan. Medlemsländerna ska ta fram nationella handlingsplaner för att bemöta extremism och vid mötet nästa vecka ska vi se hur långt länderna har kommit i detta arbete.

Det finns inte några vattentäta metoder för att förhindra terrorism. Tio år efter attackerna i New York är det dags att fokusera än mer på det förebyggande arbetet. Det är min förhoppning att EU-nätverket för att motverka all form av extremism blir ett viktigt verktyg i det arbetet.

Bättre skydd för brottsoffer inom EU

Om du råkar ut för ett brott i Sverige har du som offer ett relativt bra skydd och många rättigheter att luta dig emot. Exempelvis har du rätt till stöd från myndigheter och brottsofferjourer och att få den information du behöver för att kunna delta i polisutredningen och rättegången. Så är inte fallet i alla EU-länder. Detta vill EU-kommissionen ändra på och presenterar därför ett åtgärdspaket för att stärka brottsoffers rättigheter så att:

– brottsoffer informeras om sina rättigheter och om sitt ärende på ett sätt och på ett språk som de förstår,
– brottsoffer och deras familjer erbjuds kostnadsfri hjälp från stödorganisationer,
– brottsoffer får hjälp att delta i rättegången om de vill det,
– brottsoffer har rätt att utan dröjsmål återfå egendom som beslagtagits,
– brottsoffer får skydd när polisen utreder brottet och i samband med rättegången.

Läs mer här.

Flygpassagerardata

Så här skriver Cecilia Malmström om flygpassagerardata:
Idag presenterade jag kommissionens nya förslag om användning av flygpassagerardata s.k. PNR (Passenger Name Record data). Redan idag sparar flygbolagen viss information om passagerare. Denna information har visat sig vara ett viktigt verktyg för att bekämpa grov brottslighet som drogsmuggling och människohandel, men också terrorism. Siffror från Sverige, som är ett av de medlemsländer som redan använder PNR, visar att 65-75 procent av alla drogbeslag i landet under 2009 möjliggjordes uteslutande eller till stor del tack vare PNR.

Många av EUs medlemsländer håller nu på att sätta upp egna system för hanteringen av denna typ av information. Med potentiellt 27 olika system för hanteringen av passagerarinformation finns risken att det uppstår stora skillnader mellan systemen om hur informationen samlas in, används och sparas. Därför fastslog medlemsländerna i Stockholmsprogrammet att ett förslag för gemensamma regler för hanteringen av passagerarinformation är angeläget.

Med det här förslaget föreslår vi ett enhetligt system i EU som är rättssäkert och som kommer att öka möjligheterna för det polisiära samarbetet i EU för att komma åt grov brottslighet och terrorism. Samtidigt innebär det ett omfattande dataskydd och skydd av medborgarnas personliga integritet.

Jag är nöjd över förslaget som på ett välbalanserat sätt upprättar ett effektivt system för att bekämpa terrorism och grov brottslighet samtidigt som det skyddar den personliga integriteten. Bland annat innebär det att alla uppgifter ska göras anonyma efter 30 dagar och att de inte får sparas längre än fem år. Reglerna för vem som får behandla informationen och under vilka förutsättningar det får ske är också mycket restriktiva. Uppgifterna som ska sparas är sådana som redan idag sparas av flygbolagen för kommersiella syften, som datum, resrutt, biljett- och bagageinformation, kontaktuppgifter, sittplats och resebyrå. Det framgår dessutom mycket tydligt i förslaget att känslig information som kan avslöja etnisk tillhörighet, politisk eller religiös åskådning, hälsotillstånd, etcetera aldrig får sparas eller användas.

Nu hoppas jag att förslaget snabbt kan behandlas och godkännas också av Europaparlamentet och medlemsländerna.

Fästning Europa - mot invandring, för trafficking

Cecilia Malmström var i Göteborg i veckan som gick. Hon är bekymrad över de främlingsfientliga partierna i Europa som sätter den politiska agendan i nästan alla medlemsländer. De flesta EU-stater kommer att behöva miljontals människor som arbetar om bara några år. Cecilia har föreslagit att asylsökande ska kunna arbeta i det EU-land de kommer till senaste efter sex månader men det förslaget har stött på motstånd. Mottagandet ska också vara värdigt, inte interneringsläger. Ensamkommande barn ska inte låsas in, våldtagna kvinnor ska inte placeras tillsammans med män. Asylsökande ska snabbt få tolk och kontaktpersoner. Det är ännu så länge bara Spanien och Belgien tillsammans med Sverige som är pådrivande i asyl- och invandringsfrågor. EU måste kunna ha en gemensam asylpolitik. Här väntar ett enormt stort arbete där vi alla måste hjälpas åt, ingen människa bestämmer var hon ska födas.
Cecilia Malmström har haft framgång på ett annat område när det gäller EU:s gemensamma politik - trafficking. Där har nu alla EU-länder enats om en gemensam definition. Straffen är likvärdiga och fokus är på offren. Det finns samordnare på nationell och europeisk nivå för att bekämpa och informera om trafficking. Det behövs när det är upp till en halv miljon människor som utnyttjas som slavar, främst som sexslavar.

Cecilia Malmströms förslag om Frontex sjösatt

På onsdagen antog EU-kommissionen ett förslag av Cecilia Malmström, vilket är hennes första som EU-kommissionär. Förslaget går ut på att förstärka EU:s byrå för koordination av gränskontroller, Frontex, och samtidigt stärka skyddet för mänskliga rättigheter. År 2008 upptäcktes 175 000 illegala gränspassager i Europa, en ökning med 20 % från 2007. År 2007 blev även 468 000 personer utan legal rätt att uppehålla sig i Europa upptäckta och mer än 10 000 offer för s.k.trafficking blev kända. Mot den bakgrunden har det blivit klart att Frontex verksamhet måste förstärkas och förbättras.

Dagens förslag förutser tydliga bindande åtaganden för medlemsstaterna att bidra med material och personal - istället för som idag då detta sker på frivillig basis - till Frontex. För att säkerställa att alla människor får sin rätt prövad och får en korrekt behandling skall en särskild uppförandekod införas och all gränsvaktspersonal i Europa som arbetar med avvisningar skall genomgå obligatorisk träning i vilka rättigheter som gäller för människor som försöker ta sig till Europa. Frontex som alltså bara koordinerar gränsbevakning och återsändning har potentiellt en enorm uppgift framför sig och medlemsstaterna kan göra stora besparingar om dess arbete görs effektivt. Under 2007 tog medlemsstaterna sammanlagt beslut om att 488 000 människor skulle återvända till sina hemländer, varav 226 000 återsändningar verställdes. Frontex som alltså haft stor brist på personal och material deltog i återsändandet av cirka 800 människor år 2008.

Läs mer på hennes blogg, adressen står här till höger.

Cecilia börjar jobba mer konkret

I morgon torsdag gör den nya svenska EU-kommissionären Cecilia Malmström sitt första utlandsbesök när hon reser till Polen. Syftet med resan är att få en bild av hur Frontex, EU:s byrå för gränskontrollsamarbete, arbetar i Warsawa. Cecilia Malmström kommer att träffa Polens inrikesminister Jerzy Miller, Frontex generaldirektör Ilkka Laitinen och representanter från det polska parlamentet.

Cecilia Malmström, som ansvarar för inrikes frågor, kommer inom kort att presentera ett förslag till hur Frontex kan reformeras.

Cecilias prioriteringar

Cecilia Malmström som är tilltänkt kommissionär för inrikes frågor ställdes till svars i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. Under utfrågningen klargjorde hon sina prioriteringar, bl.a. vill hon inrätta ett gemensamt asylsystem och en gemensam invandringspolitik samt utveckla en intern säkerhetsstrategi för ett tryggare EU. Det sistnämnda förklarade Malmström som avgörande för att EU ska kunna tillföra ett mervärde i kampen mot den gränsöverskridande organiserade brottsligheten såsom terrorism, människohandel och korruption.

- Inget EU-land kan ensamt hantera hotet från den organiserade brottsligheten eller utmaningarna med invandringen, sade Cecilia Malmström. Hon klargjorde vidare att hon anser att EU bär ett ansvar för att ta emot dem som behöver skydd och/eller söker asyl.

EU och säkerheten - del 1

EU har många viktiga uppgifter framför sig bland dem frihet, säkerhet och trygghet åt medborgarna. Man har börjat titta på säkerhetsföretagen och deras förhållande till polisen i de olika länderna men inte kommit längre än till att konstatera att skillnaderna i lagstiftning är stora. Vissa regioner, t ex de nordiska länderna har en mer gemensam syn på förhållandet mellan polisen och bevakningsföretagen, än man har i andra delar av EU. Som exempel på skillnader kan nämnas att de nordiska länderna har det lägsta antalet poliser per medborgare - i Sverige 1:502, i Italien är förhållandet 1:139
Det är glädjande att EU-kommissionens ordförande Barroso skapade en ny portfölj - Home Affairs där säkerhet ingår. Ännu mer glädjande är det att den ska ledas av Cecilia Malmströms kompetenta hand.
Sverige och många andra länder behöver använda privata säkerhetsföretag men det skiljer enormt mycket när det gäller befogenheter, utbildning, licensiering, certifiering, kontroll, utrustning och löner. EU hoppas kunna komma fram till ett gemensamt regelverk för de privata säkerhetsföretagen och deras samarbete med polisen.
Det är ett gigantiskt arbete man har påbörjat och min åsikt är att man måste ta det i etapper och börja med det som är lättast för att så småningom knyta ihop säcken. Jag ser med stort intresse fram emot det påbörjade arbetet och och genom att jag själv arbetat med dessa frågor i de flesta medlemsländerna hoppas jag kunna bidra med min kompetens.