Tillhör du de trehundratusen?

Välståndet i ett land bedöms ofta efter hur väl man tar hand om sina invånare, i första hand svaga och utsatta grupper. I Sverige tar vi väl hand om våra barn, flyktingar som kommer, personer med funktionsvariationer och nu får också pensionärerna räknas som en svag grupp - men där finns mycket att göra.

20- och 30-talister är vana att tacka och ta emot och inte ställa krav. Men nu kommer 40- och 50-talisterna som inte tänker finna sig i vilken behandling som helst.

Det finns flera hundratusen pensionärer i Sverige idag som lever på och under EU:s fattigdomsgräns som är 12 100 kronor/månad. Det är nästan ett helt Malmö. Det är begränsande på många sätt. I det dagliga livet måste man tänka på vilken mat man har råd att köpa, vilka räkningar som måste anstå, om man råd att gå till tandläkaren och där nöjen inte är att tänka på. Jag såg i inbjudan till vårt riksmöte en intressant rubrik ”Frihetslängtan har ingen ålder”. Men att delta på riksmötet kostar 3500 kr därtill kommer resa och uppehälle. Där fanns ett erbjudande om 2 st under 25 år för samma summa. Borde också ha stått 2 st över 70 år.

Sverige är och utvecklas alltmer till att bli ett digitalt samhälle. Men de allra flesta av dem som lever på mindre än 12 100 kronor per månad har inte råd med den utrustning som krävs för att vara en del av detta digitala samhälle – för att kunna surfa, mejla, messa, skypa, swisha, googla, twittra och facebooka behövs det utrustning och den är inte gratis. Men man har ibland inget att välja på för det finns inte längre postkontor, telefonkataloger, tidtabeller och snart inte heller kontanter.

En människa som arbetat hela sitt liv har inte råd att vara en del av samhället längre. Det skapar ett utanförskap, en känsla av att vara en andra klassens medborgare och det kan i förlängningen utlösa en depression. Är det så vi vill ta hand om våra äldre?

Vet ni att Sverige är sämst i hela Norden när det gäller pensioner? Att öka pensionärernas disponibla inkomst kan göras på flera sätt; att höja taket för bostadstillägg är ett, att sänka skatten för pensionärerna är ett annat. Jag är säker på att pensionsgruppen som arbetar nu består av kloka och välvilliga personer som har pensionärernas bästa för ögonen. Det kan dock noteras att ingen av dem är pensionär ännu.

Och som vi vet - nästa år kommer ¼ av de röstberättigade att vara 65+. Deras röster behöver vi – inte bara för partiets skull utan främst för denna utsatta grupp – fattigpensionärerna. Annars kanske nån startar ett pensionärsparti!