Om minst en miljon EU-invånare skriver på en namninsamling om en idé eller ett initiativ kan de tillsammans formellt begära att kommissionen tar ställning till att lägga fram ett förslag om detta. Medborgarinitiativet är en av nyheterna som införs när Lissabonfördraget träder i kraft. "Att allmänheten deltar i beslutsfattandet är oumbärligt för demokratin. Lissabonfördraget kommer att ge folket möjlighet att uttrycka sina åsikter och få ett direkt inflytande över EU:s politik", säger Margot Wallström, kommissionens vice ordförande med ansvar för kommunikationsfrågor.
Nu presenterar kommissionen en grönbok som lyfter fram frågor kring hur medborgarinitiativet bäst ska fungera i praktiken. Det gäller t.ex. hur namninsamlingarna ska lämnas in, vilka tidsramar som ska gälla och vilket antal länder som medborgarna ska komma ifrån. Alla är välkomna att lämna synpunkter, tidsfristen går ut i slutet av januari. Därefter lämnar kommissionen fram ett förslag som ska beslutas av EU-ländernas ministrar och Europaparlamentet.
lördag 14 november 2009
onsdag 4 november 2009
Så här ska EU inte fungera...
Runt 100 miljarder euro (cirka 1 biljon kronor) tycks försvinna på vägen innan de når EU-ländernas skattekistor. Det är siffran som EU-kommissionen nått fram till i en studie över momsintäkter. Det är 12 procent av de väntade momsintäkterna som fattas, visar studien. Det motsvarar en summa på mellan 91 och 113 miljarder euro årligen, en summa som förblivit ungefär lika hög över sju års tid. Siffran har kommissionens undersökning nått fram till genom att jämföra den handel med varor och tjänster som sker och de momsintäkter som medlemsländerna faktiskt får in.
– Det här understryker det absoluta behovet av att EU och dess medlemsländer fortsätter bekämpningen av momsfusket gemensamt, kommenterar EU:s skattekommissionär, László Kovács.
Hur mycket momsintäkter som saknas skiljer sig en hel del mellan EU:s länder. Ett genomsnitt för de 25 länder som ingår i studien (Bulgarien och Rumänien ingår inte) är som sagt 12 procents differens, men i t.ex. Grekland ligger siffran så högt som 30 procent och i Slovakien på 28 procent. Däremot fattas "bara" 1 procent för Luxemburg och 2 procent för Irland och Estland. För Sveriges del saknas 3 procent av momsintäkterna.
– Det här understryker det absoluta behovet av att EU och dess medlemsländer fortsätter bekämpningen av momsfusket gemensamt, kommenterar EU:s skattekommissionär, László Kovács.
Hur mycket momsintäkter som saknas skiljer sig en hel del mellan EU:s länder. Ett genomsnitt för de 25 länder som ingår i studien (Bulgarien och Rumänien ingår inte) är som sagt 12 procents differens, men i t.ex. Grekland ligger siffran så högt som 30 procent och i Slovakien på 28 procent. Däremot fattas "bara" 1 procent för Luxemburg och 2 procent för Irland och Estland. För Sveriges del saknas 3 procent av momsintäkterna.
Så här ska EU fungera...
Från den 2 november lanseras ett europeiskt autogiro. Att ha en sommarstuga på andra sidan gränsen, att prenumerera på en utländsk tidning eller att ha kvar huslån hemma vid längre vistelse utomlands blir inte längre lika krångligt i Europa när ett europeiskt autogiro nu blir verklighet. Bankerna ska tillhandahålla tjänsten som fungerar som ett svenskt autogiro – kunden ger sitt medgivande till att ett företag får dra av en viss summa i månaden från kundens bankkonto. Det europeiska bankgirot finns tillgängligt i tre fjärdedelar av alla europeiska banker från den 2 november 2009 och införs stegvis av övriga.
Svenska banker kommer tills vidare inte erbjuda det europeiska autogirot till sina kunder eftersom Sverige inte är ett euroland. De svenska bankkontoren i Europa kommer dock att ha tjänsten.
Reformen är en del av SEPA, den europeiska bankbetalningen, som skapades våren 2008. Den gjorde det möjligt för den vanliga bankkunden att göra utlandsbetalningar i euro snabbt och billigt, en tjänst som även svenska banker har. Även betalningar med bankkort över gränserna ska förenklas.
Reformerna ingår i EU:s ambition att göra det lika enkelt att köpa varor och tjänster i andra EU-länder som det är i hemlandet. En studie som EU:s konsumentkommissionär Meglena Kuneva presenterade nyligen visade att Internethandeln ökar kraftigt i Europa – men att detta mest gäller handel inom landet. Trots att det finns både billiga och fler erbjudanden i andra länder, är det ofta svårt för konsumenterna att övervinna de hinder som fortfarande finns för gränsöverskridande handel.
Läs mer om europeiskt bankgiro på:
http://europa.eu/rapid/pressReleasesAction.do?reference=SPEECH/09/466&format=HTML&aged=0&language=EN&guiLanguage=en">
Svenska banker kommer tills vidare inte erbjuda det europeiska autogirot till sina kunder eftersom Sverige inte är ett euroland. De svenska bankkontoren i Europa kommer dock att ha tjänsten.
Reformen är en del av SEPA, den europeiska bankbetalningen, som skapades våren 2008. Den gjorde det möjligt för den vanliga bankkunden att göra utlandsbetalningar i euro snabbt och billigt, en tjänst som även svenska banker har. Även betalningar med bankkort över gränserna ska förenklas.
Reformerna ingår i EU:s ambition att göra det lika enkelt att köpa varor och tjänster i andra EU-länder som det är i hemlandet. En studie som EU:s konsumentkommissionär Meglena Kuneva presenterade nyligen visade att Internethandeln ökar kraftigt i Europa – men att detta mest gäller handel inom landet. Trots att det finns både billiga och fler erbjudanden i andra länder, är det ofta svårt för konsumenterna att övervinna de hinder som fortfarande finns för gränsöverskridande handel.
Läs mer om europeiskt bankgiro på:
http://europa.eu/rapid/pressReleasesAction.do?reference=SPEECH/09/466&format=HTML&aged=0&language=EN&guiLanguage=en">
EU och säkerheten
"EU-konferens om säkerhet på Berns
Apropå evenemang av dignitet; glöm inte bort Second European Summit on Private Security, som informerats om tidigare. Malou von Sivers är moderator under fredagen den 8 december, då Almega och CoEss (Confederation of European Security Services) arrangerar föreläsningar på Berns inom ramen för EU-ordförandeskapet.
Bland annat bjuds det en paneldebatt under eftermiddagen. Mer information lämnas av Åke Andersson, ake.sweguard@live.se." Citerat från Aktuell säkerhet
Om man som jag arbetar inom säkerhetsbranschen inser man att detta är en gigantisk fråga inom EU eftersom man ser så olika på säkerhet i EU:s olika länder. Därför är det särskilt glädjande att man tar upp frågan som ett särskilt evenemang.
Apropå evenemang av dignitet; glöm inte bort Second European Summit on Private Security, som informerats om tidigare. Malou von Sivers är moderator under fredagen den 8 december, då Almega och CoEss (Confederation of European Security Services) arrangerar föreläsningar på Berns inom ramen för EU-ordförandeskapet.
Bland annat bjuds det en paneldebatt under eftermiddagen. Mer information lämnas av Åke Andersson, ake.sweguard@live.se." Citerat från Aktuell säkerhet
Om man som jag arbetar inom säkerhetsbranschen inser man att detta är en gigantisk fråga inom EU eftersom man ser så olika på säkerhet i EU:s olika länder. Därför är det särskilt glädjande att man tar upp frågan som ett särskilt evenemang.
tisdag 13 oktober 2009
Vart gick EU-pengarna 2008?
Några oväntade utgifter för EU tillkom under 2008, t.ex. biståndspengar i samband med kriget i Georgien, men också naturligtvis de stora åtgärdspaket som sattes in för att dämpa finanskrisen. Totalt uppgick förra årets budget till 116,5 miljarder euro. Det framgår av kommissionens rapport om hur EU-budgeten för 2008 fördelade sig. Det största utgiftsblocket (40 procent av budgeten) är inte längre jordbruk (läs mer om jordbruksstödet i föregående blogginlägg) utan rör regionala satsningar på jobb, tillväxt och konkurrenskraft. Andelen till jordbruket fortsätter att minska, men utgör fortfarande en stor post i budgeten (37 procent).
Sverige tillhör nettobetalarna inom EU, andelen medel som landet betalar in till EU-budgeten är större än de som betalas ut. Sverige betalade drygt 3,2 miljarder euro förra året och mottog drygt 1,4 miljarder euro i form av jordbruksstöd, regionalt stöd m.m. Till detta tillkommer också medel från till exempel studentutbytet Erasmus och olika forskningsanslag, där pengarna inte går via svenska staten utan direkt till den som ansöker.
Frankrike, Spanien och Tyskland är de länder som får mest pengar ur EU:s budget. De är också de länder som betalar de största avgifterna.
Rapporten visar också att EU-länderna är dåliga på att använda pengar från struktur- och regionalfonder. Färre än hälften av medlemsländerna utnyttjade alla medel som avsatts för 2000-2006.
Sverige tillhör nettobetalarna inom EU, andelen medel som landet betalar in till EU-budgeten är större än de som betalas ut. Sverige betalade drygt 3,2 miljarder euro förra året och mottog drygt 1,4 miljarder euro i form av jordbruksstöd, regionalt stöd m.m. Till detta tillkommer också medel från till exempel studentutbytet Erasmus och olika forskningsanslag, där pengarna inte går via svenska staten utan direkt till den som ansöker.
Frankrike, Spanien och Tyskland är de länder som får mest pengar ur EU:s budget. De är också de länder som betalar de största avgifterna.
Rapporten visar också att EU-länderna är dåliga på att använda pengar från struktur- och regionalfonder. Färre än hälften av medlemsländerna utnyttjade alla medel som avsatts för 2000-2006.
Kvinnligt företagande
Kvinnliga entreprenörer ska inspirera andra kvinnor att starta företag hoppas EU-kommissionen som nu har lanserat ett europeiskt nätverk av kvinnliga "entreprenörsambassadörer". 99 procent av alla företag i Europa har färre än 250 anställda, små- och medelstora företag som tillsammans står för två tredjedelar av alla jobb. Men antalet kvinnor som startar egna företag är fortfarande i underkant. Två av tre småföretag drivs av män. En studie som kommissionen låtit göra visar att orsakerna till detta är flera. Kvinnor tycks t.ex. ha svårare att få banklån till startkapital. Kvinnor saknar också oftare än män det nätverk av expertis från affärsvärlden som kan utgöra ett stöd.
Det europeiska nätverket för kvinnliga entreprenörsambassadörer lanserades i Stockholm på måndagen av kommissionären för sociala frågor Vladimir Spidla och EU-ordförandelandet Sveriges näringsminister Maud Olofsson. Det görs bland annat för att uppnå det mål som kommissionen har satt upp, att öka antalet kvinnliga entreprenörer. Inspirationen har man hämtat bland annat från Sverige. Den svenska regeringen har utsett 880 kvinnliga företagare till ambassadörer, som inspirerar andra genom att berätta om sina erfarenheter av att starta företag.
Det europeiska nätverket för kvinnliga entreprenörsambassadörer lanserades i Stockholm på måndagen av kommissionären för sociala frågor Vladimir Spidla och EU-ordförandelandet Sveriges näringsminister Maud Olofsson. Det görs bland annat för att uppnå det mål som kommissionen har satt upp, att öka antalet kvinnliga entreprenörer. Inspirationen har man hämtat bland annat från Sverige. Den svenska regeringen har utsett 880 kvinnliga företagare till ambassadörer, som inspirerar andra genom att berätta om sina erfarenheter av att starta företag.
Återbetalning av jordbruksstöd
Närmare 215 miljoner euro som gått till EU-ländernas jordbruk krävs nu tillbaka av kommissionen. Pengarna går tillbaka in i EU:s budget eftersom medlemsländerna inte följt reglerna eller skött kontrollen av jordbruksstöd som har betalats ut till landets bönder. Sverige är dock inte bland de arton länder som får betala tillbaka felaktigt hanterade medel.
– Kommissionen trycker på för att uppehålla bästa möjliga kontroll över hur de här pengarna spenderas. Systemet fungerar bättre än någonsin, och vi fortsätter att sträva mot ännu fler förbättringar i framtiden, säger jordbrukskommissionären Mariann Fischer Boel.
Frankrike är det land som ska betala tillbaka mest pengar, 71 miljoner euro för 2006 och 2007. Spanien och Nederländerna ligger också högt upp på listan.
Det är EU-länderna som ansvarar för att betala ut och kontrollera fördelningen av pengarna ur EU:s jordbruksbudget. Kommissionen ansvarar för att se till att medlemsländerna använder pengarna på rätt sätt.
– Kommissionen trycker på för att uppehålla bästa möjliga kontroll över hur de här pengarna spenderas. Systemet fungerar bättre än någonsin, och vi fortsätter att sträva mot ännu fler förbättringar i framtiden, säger jordbrukskommissionären Mariann Fischer Boel.
Frankrike är det land som ska betala tillbaka mest pengar, 71 miljoner euro för 2006 och 2007. Spanien och Nederländerna ligger också högt upp på listan.
Det är EU-länderna som ansvarar för att betala ut och kontrollera fördelningen av pengarna ur EU:s jordbruksbudget. Kommissionen ansvarar för att se till att medlemsländerna använder pengarna på rätt sätt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
